20120316

Biologi

Jag har sagt det förr; jag tror inte på kärlek. Jag kanske måste revidera min uppfattning i skrivande stund, men i det stora hela tror jag på biologi.

Jag tror att människan - trots all intelligens och byggda broar och krig och internet - till syvende och sist ändå bara är ett däggdjur. Kärleken är ett band vi behöver forma för att vår avkomma är beroende av föräldrarna så ovanligt länge, och modern - honan - klarar inte att ta hand om sin avkomma och samtidigt samla och jaga för att överleva. Därav fadern - hanen.

Om man tittar på vad veckotidningarna skriver om första otroheten, tror jag att man kan hitta en röd tråd; hanen överger avkomman och honan när honan är kapabel att själv klara av sin och avkommans överlevnad. Alternativt är att hanen den bättre föräldern och i så fall är det honan som är otrogen först. Men jag tror att det här sker när avkomman är mellan tre och fem år.

Jag tror med andra ord på seriell monogami. Och jag tror att vi egentligen, fortfarande, trots civilisation och design av bomber, styrs av reptilhjärnan.

Men det är bara vad jag tror.

"Knuckle deep within the boarderline
This may hurt a little, but it's something you'll get used to..."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar